Som ni ser har jag ändrat en del i designen, ganska förvånad att jag kunde göra det själv alltså. Det gick nästan felfritt, tills jag insåg att jag har lyckats ändrat både länktexten och "tryck-här-för-att-kommentera-texten" till vit, vilket innebär att man inte ser den. Kruxet är nu att jag inte hittar stycket som man ändrar det i, har letat i en halvtimme nu. Så medans jag försöker hitta det stycket för att ändra färgen till synlig kommer jag skriva ut hela länkadresser och göra mellanrum i mejladressen när jag skriver den. För att kunna hitta "tryck-här-för-att-kommentera-texten" får ni markera där man vanligtvis trycker (längst ner i högra hörnet på varje inlägg). Ursäkta krånglet, men jag skyndar mig !

Här har ni min mejladress (dock med mellanrum)
detforflutna @ live.se

Var som sagt tillbaka på BUP idag med mamma, Sara och Ida.
Jag hade bestämt mig redan innan för att jag inte skulle säga någonting. Lite dagisnivå kanske, men jag är fortfarande arg på Ida för att hon tvingade med mig på det där mötet, att mamma behövde vara med och att Sara ens existerar - (ursäkta språket) men jag hatar henne ! Har gjort det sen första gången jag träffade henne. Hon är så himla kall, okänslig och nonchalant - och där satt den perfekta beskrivningen ! Nej men jag tycker verkligen inte om henne, så är det bara.
Eftersom att jag redan från början hade bestämt mig för att inte säga någonting hade jag en vädigt negativ inställning, men egentligen gick det väl ganska bra - till en början.
Vi pratade sömn, sömntabletter och om att sova djupt, då säger Ida såhär;
(Notera att jag redan från början hade sagt till henne att vi verkligen bara skulle hålla oss till mat&sömn om vi nu var tvungna att ha det där förbaskade mötet, och det var hon helt med på. Att vi inte skulle associera på något sätt under några omständigheter.)
-"Vill du kunna sova...; Vill du kunna sova liksom djupt, och bra ?"
-"Det vore väl bra ? Eller jag vet inte ?"
-"Ja, men det är inte säkert att man vill det. Man kanske har anledning till att vilja hålla sig vaken. Och då kan det ju finnas ett motstånd också om man är rädd, att liksom, tappa kontrollen om man sover för djupt. Det kan vara så att man medvetet ligger och håller sig vaken för att man vill vara på sin vakt. Hur är det för dig ?"
Förstår ni ? Här försökte hon medvetet få mig att hålla med, säga som det var. Ryckte bara på axlarna och blev hur. Förbannad. Som. Helst.
Om hon har inbillat sig att hon ska kunna hantera mig med sina psykologiska knep och hjärntvättningar hit och dit är hon helt fel ute. Jag har blivit lurad för många gånger för att gå på något sånt.

För övrigt finns sömntabletterna på recept nu, lagom kul. Nästan så man ska fira alltså ! Eller inte. Får se hur jag gör med de där små pillerna, tveksamt om jag ens kommer röra dem. Har jag bestämt mig så har jag, envis som jag är.
Mamma sa för övrigt heller inte så mycket. Det var väl mest Sara som pratade och Ida som höll med, mamma flikade in ibland och jag försökte vara så ointresserad som det bara var möjligt.
Så så var det med det, inget förändrat alltså.


Medans jag drar iväg en sväng får ni den här låten som säger det mesta.
Var hos Ida idag också förresten, drar en liten sammanfattning senare om jag hinner.

Måste pysa.