Jag tänkte att det är dags för en uppdatering vad gäller maten.
Det är knappt så jag vet själv vad jag ska säga faktiskt. Jag tycker att det går som ska, men fråga vem som helst annars och de säger precis tvärt om. Men jag fattar inte, jag tar inte skada av att ha det såhär och det är ju ändå så att jag väljer själv.
Det är inte så att jag inte äter för det gör jag, men det är ju inte alltid jätteroligt. Som sagt så väljer jag ju själv, men någonstans vill jag ändra på det här. Jag menar jag är inte dum, jag vet hur det ska vara och det är inte såhär det ska vara. Men hur jag ska komma fram till en förändring - och lycks hålla den - vet jag inte. Och vad som säger sig självt är ju om jag är tillräckligt motiverad. Jag tror dess värre inte det.
Någonting som väldigt många har som fråga just nu runt om på instagram etc är om man någonsin kommer bli helt fri från en ätstörning. Jag tror inte det. Jag tror att det kommer bli lättare att hantera den med tiden (om man ens kommer dit), men jag tror som sagt inte att t.ex. jag kommer kunna leva mitt liv helt fri. Inte någon annan heller för den delen. Även fast man kanske inte märker av den aktivt så ligger den nog alltid passivt.
Någonting som jag stör mig otroligt mycket på, vilket jag också kan garantera att jag inte är ensam om, är när folk säger "men skärp dig bara." Du kan skärpa dig, det är inte riktigt så enkelt. Hade det varit enkelt hade vi haft ett ideal,- och ätstörningsfritt samhälle.
En sak som jag tror är väldigt viktigt vad gäller att kunna ta sig ur detta träsket är att ha bra förebilder. Jag vill inte påstå att jag har haft det tidigare i mitt liv, det var väl någonting jag fick för ungefär ett år sedan. Där emot tror jag inte - eller jag vet - att de inte kan rädda dig. Inre motivation is the shit,och utan den kommer man ingenstans. Vad jag också tror på är att kunna se sina egna framsteg. De behöver varken vara gigantiska eller så värst märkvärdiga, men att ta små steg är bättre än att stå still och trampa. Nu låter ju detta väldigt klyshigt och som att jag lever efter detta, det gör jag ju dess värre inte. Jag är väl medveten om hur det borde vara, men det hjälper kanske inte så mycket om jag själv inte lever upp till det.
Men what so ever, lev efter detta inlägg och du blir frisk på nolltid, för det är ju trots allt "bara att skärpa sig." (Ironin flödar.)
Jag säger som en av mina största förebilder, "eat sweet, dream big", (Hi Kylie ;-)) och så hörs vi.
PEACE
"Sometimes, you have to get knocked down lower than you have ever been to stand back up taller than you ever were"
Kommentera