Jag var på PRIMA idag. Vilket fiasko.
Träffade en läkare som knappt kunde svenska, och hon lär ha varit schizofren också. Inom loppet av två min frågade hon tre gånger om hon hade sagt att hon faktiskt var läkare. Jag höll på att säga; om du inte ens kan hålla koll på din egen titel eller vad du sa för trettio sekunder sen, hur i helsike ska du klara av ditt jobb?. Men jag gjorde inte det. Hon lär ha varit sextiofem också.
Det var lite halvjobbigt där faktiskt. Jag menar, de tror att man ska fläka ut sitt liv för någon som man aldrig har träffat, och detta på fyrtiofem minuter ? Jag fattar inte, Satt med gråten i halsen hela tiden, och hon ville bara veta mer och mer och mer, jag höll på att gå där ifrån. Jag har funderat mycket på under den senaste tiden vad jag ska ta upp och inte, för jag vet liksom inte vart jag ska börja. Ska jag börja med det som är aktuellt just nu (vilket jag inte ens nämnde) eller ska jag börja med det som var förut ? I don't know. Aja, det om det.
I övrigt, om livet rullar på ? Jag tror inte det. Inte psykiskt iallafall.
Har fått skjuta upp psykologin ytterligare två veckor för att jag inte pallar, och utöver det har jag två kurser som jag måste läsa under sommaren. Och för att göra det lite mer problematiskt så ska jag jobba typ hela sommaren också. Okej inte hela, men det såg bättre ut att skriva så. Haha.
Nej jag vet inte. Det är mycket som är rörigt som jag inte kan sätta ord på.
Jag vet inte vart jag har allt folk och hur dessa ska 'sorteras'; ska jag gå vidare eller jobba extra på att det ska funka, eller bara låta det rinna ut i sanden ? Det är inte mycket jag vet just nu, men någonting jag faktiskt vet är att jag borde gå och lägga mig och kanske sova på saken.
OVER AND OUT
Kommentera